Underbara älskade

Hej. Nu kan vi nästan glömma mitt förra inlägg tycker jag, delete it, för att jag har ändrat mig nu. Idag såg jag snabbt hur hela mitt liv bara rasade samman framför mig. På riktigt. Ville egentligen bara slänga mig ner och gråta och det gör väl inte jag så ofta, bara när det behövs, typ när man ser Hachiko eller Grey's. Vet inte ens nu hur min jävla framtid ser ut och jag dör av den tanken. Jag planerar allt som går att kontrollera. Fyfan. Fyfan för dig, livet! Men jag ska inte deppa ihop helt och hållet för det är inte min stil nåt mer (bara dom raderna ovanför var det min stil, inte längre!).

Campet går i alla fall asbra! Bara första dagen dessutom. Älskade.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0