3 år senare

Sorry att jag försvann ett tag. Mannen var på ett, minst sagt, snabbt besök. Tänk egentligen hur snabbt tiden faktiskt går. Honom träffade jag första gången 2006. Jag var blond och fett korthårig. 2 år senare blev det vi. Jag var naiv (ja, mer än nu i alla fall), tyckte jag var gammal och ville inte börja livet utanför gymnasiet. Men nu har det gått mer än 3 år. Och trots tidens hårda utmaningar, människor som kommit och gått, som gjort intryck och inte, så har vi efter många om och men hållt ihop tills nu. Han är en annan, jag är definitivt det. Ganska coolt ju, allt är helt annorlunda nu men ändå så är det något som är oförändrat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0