ångest

Har läst gamla inlägg i bloggen, kändes som jag behövde få veta att det inte alltid är så att allting raseras. Jag blev glad för ett tag och kom mycket väl ihåg alla dagar som det var igår för dom har varit bland dom bästa. Sen slog det mig och jag blev sjukt ledsen men kanske mest arg, varför var det tvunget att ändras för? Något jag kunde vara säker på i all oro var ju det. Jag ser tillbaka och jag ser nu, du är inte densamma och kanske är det därför som allting förändrats, för att du har gjort det?

Min största fråga är väl kanske egentligen; vart tog du vägen? Var är den som jag en gång kände och gjorde allt för och den som ville göra samma tillbaka? Saknar henne, det var en vänskap jag inte upplevt innan. En såndär så-länge-jag-har-henne-spelar-det-ingen-roll-vad-som-händer-vänskap. Fan, jag hatar förändringar. Förlåt för att även jag är som jag är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0