Du, då

Andra funderingar kommer...

... Gud vad det var konstigt att se dig. Jag måste tittat noga för du var inte som jag mindes dig. Var det dig som jag kände förut? Är du lika osäker? Var du alltid så lång? Hade du nyss klippt dig? Har du tränat eller såg du kanske jämt ut så? Jag tittade och jag kunde titta, min blick gjorde inte ont av att se dig längre. Hugget fanns inte kvar. Hugget som högg mig sönder och samman den dagen jag såg att du hittat någon. Det var borta nu men du kommer inte att vara det, det bara är så. Du förändrade mitt liv en gång i tiden. Jag kommer alltid undra, för hur kan man avsluta något man inte ens påbörjat? Trots det så har jag kommit över det, jag går min väg, men det är klart jag tänker på dig ibland och ibland saknar jag någon som såg på mig som du gjorde.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0