Honey honey

Just nu känner jag bara för att gå till närmaste bro och hoppa ner. Det är just nu. På träningarna försvinner lixom hoppa-från-bron-känslan, i två timmar ungefär varannan dag kan jag ha ont fysiskt men i min själ flyter den lenaste honungen och det gör all värk så fucking värt det. Jag tar vad som helst för er älskade laget.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0