Then I saw her face

Jag har blivit "en sån där tjej". En sån där som jag alltid sagt är dum i huvudet som inte vet sitt egna värde. Jag är väl kanske dum i huvudet, och mitt värde har jag kanske glömt bort. Hur hamnade jag här? Man tror att man vet hur man ska hantera situationer men när man står där är man ändå helt vilsen. Vad ska man lyssna på egentligen, är det verkligen så fel att gå efter det man känner just nu? Skita i det förflutna och röra sig framåt, se vart det tar mig, oss. Måste det betyda att jag låter folk trampa rakt över mig? Jag försökte göra det rätta men min själ lyssnade inte. Är det okej att vara dum i huvudet om jag ändå mår bättre av det just nu? Kanske kommer jag lyckas få det jag kämpat för, det vi kämpar för. Vi kanske vinner till slut. Skulle det inte vara värt risken?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0